Framtidens mobilitet
Runt 80-talet var bilen normen för hur man valde att resa, förutsatt att man hade råd. På 90-talet handlade middagsdiskussionen alltmer om hur restiderna ökade. Sedan dess har bilar med eldrift lanserats, fler har börjat cykla och elsparkcyklarna utgör ett outtömligt ämne för debatt. Men ännu har vi bara sett början på de förändringar som komma skall. När städerna växer och får allt fler invånare måste vi samsas om stadsutrymmet. Då behöver fler resa kollektivt, gå och cykla och färre köra egen bil. Men hur skapas de beteendeförändringar som krävs? Vattenvägen är en attraktiv urban yta som inte utnyttjas optimalt idag. Vi på Vattenbussen är övertygade om att ett hållbart utnyttjande av vattenvägen kommer bli en tydlig del av morgondagens smarta och sköna resande.
Resenären har vetorätt
För den enskilde resenären är det hela resan från dörr-till-dörr som spelar roll. Restiden som helhet behöver vara pålitlig och förutsägbar. Byten mellan trafikslag behöver gå smidigt och passa i tid. Cykel- eller gångbanan måste hänga ihop så att det känns säkert och tryggt.
Först när det finns tillräckligt smidiga och bekväma alternativ är vi som bilister villiga att parkera bilen hemma och resa smartare. Samhällets uppgift är att tillhandahålla ett tillräckligt attraktivt reseutbud. Till syvende och sist är det den enskilde resenären som har vetorätt för hur hen väljer att resa.
-
Nya sköna pendlingsvägar
Med separata kollektivtrafikkörfält kan kollektivtrafiken ges företräde, vilket ökar attraktiviteten, men det innebär samtidigt ofta mindre yta till bilisterna. Med kollektivtrafik på vatten kan urban yta som i dagsläget ligger outnyttjad komma till konstruktiv användning, samtidigt som bilister kan lockas till sköna nya pendlingsvägar. En positiv sidoeffekt av att resa mer kollektivt är att folkhälsan förbättras. Man mår helt enkelt bättre när man får anledning att röra sig lite mer.
-
Smarta bytespunkter
Det behövs smarta bytespunkter som integrerar olika trafikslag så att bytet från t ex bussen till båten går snabbt och smidigt. Att samtidigt erbjuda ett vettigt serviceutbud med toaletter, paketutlämning och butiker minimerar behovet av extra resor. För de som bor i områden där turtätheten inte är lika hög är säkra cykel- och infartsparkeringar avgörande för att enkelt kunna ta sig in till det mer turtäta och urbana kollektivtrafiknätet.
Framtidens resande kommer att vara elektriskt, uppkopplat och autonomt. Så kallad MaaS, Mobility as a Service, eller kombinerad mobilitet och dynamisk infrastruktur kommer vi att höra mycket mer om. Ett annat begrepp som stadsplanerare världen över inkluderar i sina visioner är så kallade walkable cities.
-
Samverkan
Nya mobilitetstjänster behöver knytas samman med den traditionella kollektivtrafiken. Vattenburen trafik bör därför inkluderas och integreras i informationsappar och i den faktiska stadsplaneringen. Läs mer
-
Framtiden är redan här
Självkörande eller autonoma bussar finns redan i trafik. Än så länge med en förare ombord och med en maxhastighet på 18 km/h. Utvecklingen pågår för fullt, samtidigt som vi som resenärer vänjer oss. Läs mer
-
Stockholm 2023
Tänk dig en rörlig flytande bro för cyklister och fotgängare. Redan 2023 startar Zeabuz elektrifierad trafik tvärs över Riddarfjärden. På så sätt kan Stockholms getingmidja avlastas. Läs mer